Bostadsbristen ökar, något behöver göras!

Bostadsbristen ökar, och den finns i hela landet. Idag står många unga utan boende, men bostadsbristen är inte bara ett problem för de yngre. Hela samhällsekonomin påverkas eftersom bostadspolitiken är tätt sammankopplad med arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Om inte fler bostäder byggs kan unga och arbetslösa inte flytta dit jobben och utbildningarna finns. Man tvingas tacka nej till jobb och studier för att det saknas bostäder, eller för att man inte kan få tag i en bostad till ett rimligt pris.

För många unga är det här den viktigaste frågan idag. Vuxenlivet har svårt att komma igång när man tvingas bo kvar hos sina föräldrar eller flytta mellan tillfälliga adresser, från ett andrahandskontrakt till ett annat, och leva med sina tillhörigheter i en resväska. Bristen på bostäder gör även att klyftorna mellan samhällsklasserna ökar. De som har det bra ställt subventioneras med ränte- och rotavdrag, medan de med begränsade resurser får det ännu svårare då bostadsbristen får hyrorna att skjuta i höjden.

En marknadsstyrd hyressättning, som ger en rimlig hyra för objekten, ges endast om marknaden är i balans, d.v.s. när tillgång och efterfrågan står på samma nivå. Idag betalar man höga andrahandshyror utan tryggheten i ett eget kontrakt. Dagens system ger de som redan bor tryggt en stark ställning. Det är dags att börja tänka på de som vill bo, och de som kommer att bo i framtiden. Vi behöver bygga fler bostäder för att samhället ska fungera. Det tar tid att bygga nytt, men ju längre man väntar desto större kommer problemen att bli.

Imponerande arkitektur: Globen

Ericsson Globe, tidigare kallad Stockholm Globe Arena eller i dagligt tal Globen, är en multiarena i stadsdelen Johanneshov i Stockholm. Den är världens största sfäriska byggnad, vilket betyder en klotformad kroppsyta. Konstruktionen bärs upp av 48 böjda stålpelare, och byggnaden är 110 meter i diameter, 85 meter hög invändigt och byggd i stål, betong och glas. Den har en volym på 600 000 kubikmeter. Med sin unika form har Globen blivit en symbol för Stockholm och Sverige.

Globen och området omkring ritades av Berg Arkitektkontor AB, och första spadtaget togs den 10 september 1986. Arenan invigdes officiellt den 19 februari 1989. Den har en publikkapacitet på 16 000 personer, och håller såväl sportevenemang som konsterter och andra shower. Vid ishockey ryms 13 850 personer. Publikrekordet har Metallica, som hade 16 531 besökare 2004. Det finns totalt sex entréer, och invändigt är Globen indelad i tre olika publika läktare, A, B och C, samt ett 40-tal VIP-loger och en restaurang högst uppe vid taket.

År 2009 placerades en liten faluröd stuga med vita knutar på Globens topp, med tanken att förena den moderna och högteknologiska Globen med den traditionella helsvenska lilla stugan. Upphovsmannen till stugan är konstnären Mikael Genberg. 2010 var bygget av Globens gondolbana SkyView klart. Den löper längs den västra utsidan av Globen och erbjuder en resa till Globens topp, 130 meter över havet, i två klotformade kabiner som var och en har en diameter av ca 4,5 meter och kan ta upp till 16 personer. En resa tur och retur tar cirka 20 minuter.

Vi behöver fler grönområden

Grönområden är inte bara vackert, det är viktigt också. Forskning har visat att naturen påverkar oss positivt såväl fysiskt som psykiskt. Aktivitetsnivån ökar och stressnivån sjunker. Grönområden kan också främja socialt deltagande och interaktion mellan människor. Det har en positiv inverkan på äldres möjlighet att vara aktiva, och det främjar barns psykiska, sociala, fysiska och motoriska utveckling. Även för funktionsnedsatta kan tillgängliga grönområden ha en positiv inverkan.

Det är inte bara viktigt att grönområdena finns, utan också att de finns i vår närhet. Eftersom färre och kortare besök görs ju längre bort grönområdet ligger, är förutsättningarna till ett aktivt liv större om naturen finns så nära att man till fots kan sig dit från bostaden eller arbetet. En brittisk studie har visat att det är betydligt mindre hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper i områden med god tillgång till grönområden.

Man kan till och med se att patienter på sjukhus har tillfrisknat snabbare om de haft ett fönster mot gröna områden, och trädgårdar i sjukhusmiljö är en viktig faktor för att påskynda rehabilitering. Natur och grönska har en stressdämpande effekt, och det minskar även buller och ger kroppen en bättre chans att återhämta sig. En positiv effekt av detta är att stress och oro dämpas, vilket kan främja människor med kognitiva nedsättningar.

Satsningar i närmiljön, som till exempel promenadstråk till naturliga mötesplatser, kan hjälpa till att öka den fysiska aktiviteten hos bland annat socioekonomiskt svaga grupper och personer med utländsk bakgrund. Vi måste tänka på att göra naturen mer tillgänglig, och inse att alla vinner på fler grönområden.